Älg

• 1
• 2
• nästa ›
• sista »

Även kallad skogens konung.

Kännetecken

Älgen är det största av alla hjortdjuren med en mankhöjd på 175-190 cm. Den är väldigt lätt att känna igen genom de stora öronen och rejäla mjuka mulen. Pälsen är väldigt varierande och älgen kan ha både ljusbrun, mörkbrun, grå eller nästan svart päls som täcker hela kroppen.

Honan (kon) kan kännas igen genom att hon har en tydlig vit strimma runt könsorganet och genom att hon inte har horn. Hanen (tjuren) har horn och är betydligt större än kon (cirka 20 %), vilket inom djurvärlden kallas att djuret har en utpräglad könsdimorfism.

Älgens horn

En fullvuxen tjurs horn kan spänna över nästan två meter i fullvuxet tillstånd. När tjurarna blir äldre börjar hornen minska i storlek och taggar. Varje år under sommaren växer hornen ut för att senare tappas vid midvinter.

Älgens horn har sedan länge varit en trofé för jägare där antalet taggar på hornet är av stor betydelse. Ju fler taggar ett horn har desto större är värdet. Taggarna räknas på det horn som har flest taggar. Om till exempel en tolvtaggare har sex taggar på ena hornet betyder det inte att den helt säkert har sex taggar på andra sidan. I de fall taggantalet inte är jämt kallas kronan för en udda tolvtaggare, i annat fall för jämn tolvtaggare om båda sidorna består av sex taggar.

Levnadssätt

Älgen lever ofta ensam men kan ibland röra sig i flock. Undantag är under parningstiden då älgarna vill vara för sig själva. Mest aktiv är älgen under dagtid då den letar efter föda. På kvällarna söker den sig gärna till någon myr där den kan ligga och idissla i lugn och ro.

Föda

Gräs, blad och kvistar är älgens främsta föda. Men den tycker även mycket om bark och knoppar från nyvuxna träd och visar sig därför ofta ute på kalhyggen.

Parning och fortplantning

Under parningstiden tillåter älgparet inte att några andra älgar kommer nära. Mellan hanarna kan det utbryta häftiga strider när älgarna rusar med sänka horn mot varandra. Ofta räcker det dock med en del hotande för att en svagare tjur ska lämna platsen.

Vanligtvis sker parningen på hösten och dräktigheten varar i ca åtta månader. Därefter tar älgkon hand om ungarna i ett år tills det närmar sig nästa parning. Då lämnar hon ungarna för en stund då hon parar sig med en ny tjur för att sedan komma tillbaka till ungarna. När hon därefter föder igen så stöter hon bort de gamla ungarna som då kallas ettårskalvar. I början är kalvarna mycket vilsna och strövar ofta runt oplanerat. Tyvärr kan ettårskalvarna ibland förvilla sig ut på vägar där de blir påkörda i trafiken.

Spår

I norra Europa är det bara björnen som lämnar större spår efter sig än älgen. Klövavtrycken från en vuxen tjur sträcker sig mellan 12-16 cm medan älgkons avtryck är något mindre. Vid skritt är längden för stegen 1,5-2 m för att vid trav öka till 2,5-3 m. Vanligtvis tar sig älgen fram i trav då kroppsbyggnaden lämpar sig dåligt för galopp.

Spillningen från älgen består av små ovala kulor som älgen lägger i högar cirka 14-17 gånger per dygn. Beroende på födan varierar spillningen från hård fast (vanligtvis under vintern då födan är mer fiberrik) till lite lösare (under sommaren då det är mer vätska i födan). När älgens krona slutar växa måste tjuren feja bort den basthud som blir kvar, det lämnar ofta spår på träd och annan vegetation som älgen har gnuggat sig mot.